Historia

Textil och Ylleindustrin har dominerat Norrköpings näringsliv under många hundra år. 1739 fick Sverige en ny sk ”Hallordning” en typ av industripolitisk reglering. Den innebar att vävda yllevaror skulle ”hallas” dvs föras till ett gemensamt hallningsmagasin för kvalitetskontroll och att importerade varor skulle beläggas med tullavgifter. Kontrollstämpling och tullhantering skulle skötas av det lokala näringslivet och dess fabrikanter. För att sköta detta så lär fabrikanterna ha bildat en förening, som kom att kallas Yllefabrikssocieteten och senare Fabrikssocieteten, som är ursprunget till dagens stiftelse.

1764 var arbetslösheten stor, med lågkonjunktur och svåra tider i Ylleindustrin. Yllefabrikanterna beslutade då att löpande sätta av en del av värdet på tillverkade varor till en fattigkassa för sociala och studieändamål. 1770 blev medlemskap i Fabrikssocieteten obligatorisk för alla näringsgrenar som omfattades av ”Hallrätten”. Societeten blev därmed det naturliga samarbetsorganet för Norrköpings näringsliv. Under 1850 talet expanderade ylleindustrin kraftigt och 265 fabriker var anslutna till Fabrikssocieteten. Man insåg tidigt värdet av studier utomlands för att skaffa erfarenheter och ny kunskap. Därför införde man 1846 ett stipendieprogram för utlandsstudier, avsett för fabriksarbetare.

Samma år upphör Hallrätten och året därpå ändras namnet till Fabriksförening. Nu följer en tid med ökad frihandel och avskaffade importtullar, vilket ökar konkurrensen för Norrköpings ylleindustri som vid mitten av 1800-talet även inbegriper bomulls och trikåindustrier. Kontrollstämplingen och därmed Föreningens inkomstmöjligheter upphör 1862, varefter man helt fick förlita sig på medlemsavgifter. Den 10 september 1864 antar Sveriges Riksdag en ny lag om fullständig näringsfrihet, avskaffad etableringskontroll och det obligatoriska medlemskapet i Fabriksföreningen upphör. Föreningens verksamhet ändras i grunden och disponenterna för stadens största yllefabriker, John Lenning vid Drags och Herman Wahren vid Bergsbro AB leder föreningen mot social och utbildningsverksamhet. Föreningen försöker avhjälpa stadens akuta trångboddhet, främst genom utlåning till byggande av arbetarbostäder. Man deltar och bekostar flera hantverksmässor och engagerar sig i sociala insatser som vedutdelning, inköp och subventionering av spannmål under nödår och tillskapandet av nykterhetsvärdshus vid Nya Torget och Skvallertorget.

Under John Lennings ordförandetid 1855-1879 får föreningen flera donationer, varav den största från honom själv. Hans donation till föreningen kom att användas för att 1884 bygga ”John Lennings väfskola” på Södra Promenaden som invigdes 15 augusti 1887. Efter breddad verksamhet namnändras skolan 1937 till Lennings Textiltekniska Institut. Fabriksföreningen var huvudman för skolan fram till 1965, varefter den överlämnades till Norrköpings Stad.

När den sista stora textilkrisen under 1950 och 60-talen slog ut huvuddelen av Norrköpings textilindustri föll medlemsantalet i Fabriksföreningen kraftigt och betydelsen som näringslivsorganisation hade närmast försvunnit. I mitten på 1970 talet ombildas Fabriksföreningen till en stiftelse, med uppgift att främja barns och ungdoms vård och fostran eller utbildning- inom eller utom Sverige-samt att främja vård av behövande ålderstigna, sjuka och lytta. Cirkeln var därmed sluten, med samma uppgifter som fabrikssocietetens fattigkassa från 1764.

Stipendieansökan

Kontakt/styrelse